I tv-reklamen avlivar man ord hej vilt. ”Ajax med sin aktiva formula …” Vad är en aktiv formula? Om nu något ska misstänkas för att vara aktivt så är det möjli-gen en eller fler av ingredienserna, inte ”formulan” – ett ord som saknas i Akademiens ordlista.

Så har vi en frisör som säljer sina grejor till ”ett tillgängligt pris”, i ”salongsstorlek” (?) dessutom.

Jag önskar evig tandvärk till den som hittat på att byta ut titeln informationsdirektör till kommunikationsdirektör. Att på detta sätt få ordet berätta ersatt av kommunicera … herregud.

Och så vill K-G Ahlström korrigera bruket av ordet siffra i alla mediers nyhetsrapporter. Vi har ett decimalt talsystem med tio siffror, där nollan är den viktigaste. Nollan gör att det går att skriva hur stora tal som helst med hjälp av våra tio siffror vilket romarna hade svårt med eftersom de saknade den fiffiga nollan.

Därför är det inte korrekt  att säga ”Siffran tre tusen döda har nämnts …” i till exempel en rapport om en katastrof. Tre tusen är ingen siffra utan ett tal, ett antal, en mängd, en summa. 0 till 9 är siffror. Vilket inte ger någon rätt att säga ”Siffran två har nämnts …”. I ett sådant sammanhang är tvåan inte en siffra
utan ett antal.Tycker i alla fall herr Ahlström.

När det gäller utländska ortnamn så har vi inte så mycket litteratur, stadardverket är Bengt Göran Gauffins bok Vad betyder? från 1966. Den borde tryckas om.

Gauffin nämns i företalet till Kjell Wigers nyutkomna bok i ämnet, Världens namn, Carlssons förlag, fotografier av Mia Gerdin.

Framställningen är lättsam, ibland lite väl slängig, kryddad med diverse egna upplevelser i de orter som tas upp, vid pass två hundra, fast med fler ortnamn dolda under andra rubriker.

Oxford, till exempel. Ford betyder ’vadställe’. Boskapen hittade en passage där. (Om Brodsky velat förengelska sitt namn i USA hade Ford varit lämpligt,
eftersom Brodsky betyder detsamma) och Kjell Wigers nämner också Ochsenfurt, som betyder detsamma som Oxford, samt det likaledes tyska Schweinfurt. (Där det var lite grundare, tror han).

Utan att gå in närmare på bakgrunden räknar han upp ett antal amerikanska städer med konstiga namn: Hooker, (fnask), Intercourse (samlag) och Climax.

Staden Normal i Illinois hette förut North Bloomington, men bytte när
Illinois State Normal University grundades 1857. Normal betyder här ’lärarhögskola’.

Wigers kunde ha nämnt att vi även i Sverige haft en uppsättning normal-skolor, Statens normalskola, exempelvis. Begreppet är hämtat från Frankrike, Ecole normale, där normal är baserat på ’norm, förebild’. Mönsterskola, alltså, ofta knuten till lärarutbildning.

Wigers gör även en del roande sammankopplingar, Marathon och Funchal, den senare huvudstad på Madeira: både Marathon och Funchal betyder fänkål; på olika språk.

Slutligen en annan bok: Engelskan i svenskan av Mall Stålhammar, Norstedts.

Under medeltiden lånade vi in massvis av tyska ord och lånen från tyskan fortsatte genom hela 1800-talet. Även om engelska lånord ofta härrör från tiden efter andra världskriget, snodde vi flitigt åt oss under tidigare skeden, 600 nya engelska ord under 1800-talet och drygt 800 ord under 1900-talets första hälft.

Ibland använde vi den engelska pluralformen, vilket resulterat i ord som keps (caps) kex (cakes) och koks (cokes). Det gör att man kan känna igen ett engelskt låneord på grund av s:et. Till exempel det dialektala doris i Bohuslän, beteckning på en flatbottnad eka, som visar sig vara en engelsk båttyp, kallad dory.

Stålhammars bok är utomordentligt ambitiös, klar och redig och visar vilken enorm mängd lånord vi har från engelskan, inte minst översättningslån.u

Ibland använde vi den engelska pluralformen, vilket resulterat i ord som keps (caps) kex (cakes) och koks (cokes). Det gör att man kan känna igen ett engelskt låneord på grund av s:et. Till exempel det dialektala doris i Bohuslän, beteckning på en flatbottnad eka, som visar sig vara en engelsk båttyp, kallad dory.

Stålhammars bok är utomordentligt ambitiös, klar och redig och visar vilken enorm mängd lånord vi har från engelskan, inte minst översättningslån.

Artikeln var publicerad i Tidningen Vi 11/2010.
Nästa Språksamt kommer i nästa nummer av Tidningen vi 19 november.