Följande rader är hämtade ur en känd morgontidning, från en artikel om hur storsvindlaren Bernard Madoff har det nu för tiden. Han avtjänar ett fängelsestraff på 150 år. I fängelset råkade han i bråk och en intern kommenterar:
”Jag trodde inte att Bernie hade det i sig. Han fick fram det bästa ur sig: han var verkligen aggressiv, den andre mannen var chockad över att han kämpade tillbaka.”
Detta är rena parodin, genomsyrat av anglicismer och direktöversättningar.
Vad kommer härnäst?
”Jag gick in på en tuppstjärtsbar och gav order om en whisky på klipporna. Jag krossade bargolvet och satte mig i en lätt stol medan en gatuvagn gnisslade förbi utanför, där det stod en försäljare av heta hundar.”
Tidningen skulle kanske byta namn till Svengelska Dagbladet?

Nu är det nya signaler på fronten ”Vad ska man svara?”. Ordet för dagen är absolut.
Alldeles nyss var det eller hur? och dessförinnan precis. Men nu absolut:
– Men är det inte så att du ensam är ansvarig för att hela Göteborg spolats ut i havet?
– Absolut. Och jag förstår att folk är förbannade …
Vartenda intervjusvar börjar med absolut vilket tydligen betyder ’Jovisst, så är det’. Utan att något ansvar följer med, förstås, ansvar är ett ord som tömts på sitt innehåll. Fladdrar som ett tomt skal från makthavarnas läppar.
För bara en kort tid sedan, när man kom in och sa: ”Jisses vad det regnar!” så fick man svaret: ”Ja, eller hur?”
Det är en gåta vem eller vad som styr dessa pratmoden, någon måste rimligtvis börja och sedan hakar folk på. Det är inte en viktig språkfråga, men medge att det vore kul att få det kartlagt. Tänk att kunna peka ut den förste absolutisten!
Häromdagen såg jag i en annons att en vindsvåning låg ”med absolut närhet till Humlegården”. Vad det nu innebär.

Svarsordet ’nä’ finns ännu kvar:
– Är du inte glad nu när du vunnit SM och VM och OS-guld och Nobelpriset … ?
–Nä, alltså, det är klart att det känns bra …
Därtill vill jag notera att uttrycket ”i min bok” är på stark frammarsch, motsvarar ungefär ”i min värld …”

Apropå min spalt om svenska ord som saknar motsvarighet på engelska, så har läsare bidragit med blunda, gapa, moster, faster.

En språkspalt kan inte låta bli att notera att en gammal önskedröm nu gått i uppfyllelse, nämligen en rejäl samling av transpirantodikterna i Grönköpings Veckoblad, världens enda månatliga veckotidning.
De återfinns i boken Staden i mitt hjärta (Lind & Co) som innehåller dels ett urval av Alfred Vestlunds dikter men också femtio transpiranto-dikter.
Detta språk, en parodi på esperanto, består av tyska, engelska, franska, latin, ryska, italienska, svensk slang och vanlig svenska, varför ett rudimentärt hum om dessa språk underlättar förståelsen.
Kungssången heter sålunda Trall Royal, första raden i vår nationalsång blir ”Senila, liberia, pinuppans Polar …” och den kända nyårsdikten, Tennysons Nyårsklockan, blir i översättning till transpiranto La Dinka Sülwester.
De första två raderna lyder: ”Ding, dinka, dong, in tuff sülwesternatta/ al boreal neon et terrans glace”.
Det vill säga: ”Ring klocka ring, i bistra nyårsnatten/mot rymdens norrskensvy och markens snö”.
Dessa förnämliga översättningar är gjorda av Gunnar Ljusterdal och Ulf Schöldström, dåvarande och nuvarande redaktör för tidningen. De är båda vanvettigt fyndiga och trasslar sig ur avsevärda svårigheter med beundransvärd elegans.
Låt mig avsluta med att i sin helhet citera La Nizzo (Tomten) av Vittorio Rydmonto:
”Fimbulnoktürn hat strong klimat,
asterix funkas et brassas.
Tutti slafas in isolat
tief in las missinassas.
Lunan traskas la rutt sordin’,
Snoj lajt’ in blanko sür la pin’,
dito sür baldakino.
Nizz’ ist nur piggelino.